Årsredovisning för aktiebolag - komplett guide

En årsredovisning för ett aktiebolag är en lagstadgad, offentlig finansiell rapport som sammanfattar företagets ekonomiska utveckling och ställning under det gångna räkenskapsåret. Den måste upprättas av alla aktiebolag, oavsett storlek eller om verksamhet har bedrivits, och ska skickas in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Årsredovisningen består i grunden av en förvaltningsberättelse, en resultaträkning, en balansräkning samt noter som förklarar specifika poster. För aktiebolag som uppfyller kraven för revisionsplikt ska även en revisionsberättelse bifogas. Genom att upprätta en korrekt och transparent årsredovisning uppfyller bolaget inte bara sina juridiska skyldigheter, utan skapar också förtroende hos investerare, kreditgivare, leverantörer och andra intressenter som vill bedöma företagets finansiella hälsa.

Denna kompletta guide går igenom allt du behöver veta om årsredovisning för aktiebolag, från de formella kraven och viktiga tidsfrister till valet mellan K2- och K3-regelverken, samt hur skatter och utdelningsutrymme beräknas enligt gällande regler för inkomståret 2026.

Vad är en årsredovisning för aktiebolag?

En årsredovisning är mycket mer än bara en administrativ börda; den är företagets finansiella visitkort. För ett aktiebolag utgör årsredovisningen den slutgiltiga sammanställningen av den löpande bokföringen för ett specifikt räkenskapsår. Den ger en strukturerad och standardiserad bild av hur företaget har presterat ekonomiskt och hur dess finansiella ställning ser ut vid räkenskapsårets sista dag, den så kallade balansdagen.

Syftet med årsredovisningen

Det primära syftet med årsredovisningen är att ge en rättvisande bild av aktiebolagets resultat och ställning. Detta är avgörande för att ägare, styrelse och ledning ska kunna utvärdera verksamhetens lönsamhet och fatta välgrundade strategiska beslut inför framtiden. Dessutom fungerar årsredovisningen som ett viktigt beslutsunderlag för externa parter. Banker och andra kreditinstitut använder den för att bedöma bolagets kreditvärdighet vid låneansökningar. Leverantörer granskar den för att avgöra om de kan erbjuda kreditvillkor, och potentiella investerare analyserar siffrorna för att bedöma avkastningspotentialen och riskerna med att investera i bolaget.

Offentlighetsprincipen och insyn

I Sverige råder en stark offentlighetsprincip när det gäller aktiebolags finansiella information. När årsredovisningen har skickats in till Bolagsverket blir den en offentlig handling. Detta innebär att vem som helst, inklusive konkurrenter, journalister och allmänheten, kan begära ut och granska dokumentet. Denna transparens är en grundpelare i det svenska näringslivet och syftar till att skapa trygghet och tillit på marknaden. Det ställer dock höga krav på att informationen i årsredovisningen är korrekt, fullständig och upprättad i enlighet med god redovisningssed.

Vilka delar måste ingå i en årsredovisning?

En årsredovisning för ett aktiebolag är strikt reglerad i årsredovisningslagen (ÅRL) och måste innehålla specifika delar för att godkännas av Bolagsverket. Beroende på bolagets storlek och vilket regelverk som tillämpas kan detaljnivån variera, men grundstrukturen är alltid densamma.

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen är en textmässig beskrivning av företagets verksamhet under året. Den ska ge en översiktlig bild av utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat. Här ska styrelsen beskriva viktiga händelser som har inträffat under räkenskapsåret, förväntad framtida utveckling, samt eventuella risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Förvaltningsberättelsen ska också innehålla ett förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust, det vill säga hur mycket som ska delas ut till aktieägarna och hur mycket som ska balanseras i ny räkning.

Resultaträkning

Resultaträkningen är en uppställning som visar företagets intäkter och kostnader under räkenskapsåret, och som mynnar ut i årets resultat (vinst eller förlust). Den ger en tydlig bild av hur verksamheten har presterat operativt. Resultaträkningen är vanligtvis uppdelad i rörelseresultat (intäkter minus kostnader för den löpande verksamheten), finansiella poster (ränteintäkter och räntekostnader) samt skatt på årets resultat. För inkomståret 2026 uppgår bolagsskatten till 20,6 procent, vilket ska redovisas tydligt i denna del.

Balansräkning

Balansräkningen visar företagets finansiella ställning vid en specifik tidpunkt, nämligen balansdagen (räkenskapsårets sista dag). Den är uppdelad i två sidor: tillgångar (vad företaget äger) samt eget kapital och skulder (hur tillgångarna har finansierats). Summan av tillgångarna måste alltid vara exakt lika stor som summan av eget kapital och skulder, därav namnet balansräkning. Tillgångarna delas in i anläggningstillgångar (avsedda för stadigvarande bruk, till exempel maskiner och inventarier) och omsättningstillgångar (till exempel varulager, kundfordringar och kassa).

Noter och tilläggsupplysningar

Noterna är ett oumbärligt komplement till resultat- och balansräkningen. De innehåller detaljerade specifikationer och förklaringar till de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Noterna ska bland annat redogöra för vilka redovisningsprinciper som har tillämpats, hur tillgångar och skulder har värderats, samt ge information om anställda, personalkostnader och styrelsens arvoden. Syftet med noterna är att öka transparensen och göra det möjligt för läsaren att förstå de bakomliggande antagandena och beräkningarna.

Revisionsberättelse (om tillämpligt)

För aktiebolag som omfattas av revisionsplikt, eller som frivilligt har valt att ha en revisor, ska en revisionsberättelse bifogas årsredovisningen. Revisionsberättelsen är revisorns oberoende utlåtande om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om den ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning. Revisorn uttalar sig också om styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget.

Viktiga datum och tidsfrister för årsredovisningen

Att hålla koll på tidsfristerna för årsredovisningen är av yttersta vikt för alla aktiebolag. Missade deadlines kan leda till dryga förseningsavgifter och i värsta fall till att bolaget tvångslikvideras. Tidslinjen utgår alltid från räkenskapsårets slut.

Räkenskapsårets slut och bokslut

Ett aktiebolag kan ha ett kalenderår (1 januari till 31 december) eller ett brutet räkenskapsår (till exempel 1 maj till 30 april) som sitt räkenskapsår. När räkenskapsåret är slut påbörjas arbetet med bokslutet, vilket innebär att den löpande bokföringen avslutas, periodiseringar görs och tillgångar samt skulder värderas. Detta arbete ligger till grund för den slutgiltiga årsredovisningen.

Bolagsstämma och fastställande

Senast sex månader efter räkenskapsårets slut måste aktiebolaget hålla en ordinarie bolagsstämma (årsstämma). På årsstämman ska aktieägarna besluta om att fastställa resultat- och balansräkningen, besluta om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Årsredovisningen måste vara färdigställd och, om tillämpligt, reviderad i god tid före årsstämman så att aktieägarna hinner granska den.

Inlämning till Bolagsverket

Den fastställda årsredovisningen, tillsammans med ett fastställelseintyg som intygar att bolagsstämman har godkänt dokumentet, ska ha inkommit till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Om bolaget har kalenderår som räkenskapsår (avslut 31 december) är den absoluta sista dagen för inlämning den 31 juli året därpå.

Förseningsavgifter vid sen inlämning

Om årsredovisningen inte inkommer i tid påförs bolaget automatiskt förseningsavgifter. Dessa avgifter är progressiva och ökar ju längre tid som går.

Första förseningsavgiften: 5 000 kr (påförs direkt dagen efter sista inlämningsdag).
Andra förseningsavgiften: Ytterligare 5 000 kr (påförs om årsredovisningen är mer än två månader försenad).
Tredje förseningsavgiften: Ytterligare 10 000 kr (påförs om årsredovisningen är mer än fyra månader försenad).

Om årsredovisningen inte har inkommit inom elva månader efter räkenskapsårets slut kan Bolagsverket besluta om tvångslikvidation av aktiebolaget.

K2 eller K3 – Vilket regelverk ska aktiebolaget välja?

När ett aktiebolag upprättar sin årsredovisning måste det följa ett specifikt regelverk utfärdat av Bokföringsnämnden (BFN). De två vanligaste regelverken för onoterade aktiebolag är K2 och K3. Valet av regelverk påverkar hur tillgångar och skulder värderas, hur detaljerad informationen måste vara och hur årsredovisningen utformas.

K2-regelverket för mindre aktiebolag

K2 är ett förenklat regelverk som är utformat för mindre aktiebolag. Det är regelbaserat och standardiserat, vilket gör det enklare och billigare att tillämpa. I K2 finns många schablonregler och färre krav på tilläggsupplysningar. Till exempel är det inte tillåtet att aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar (som utvecklingskostnader) i K2, och avskrivningar görs ofta enligt fasta procentsatser. K2 är det absolut vanligaste valet för små och medelstora ägarledda aktiebolag i Sverige.

K3-regelverket för större aktiebolag

K3 är huvudregelverket för onoterade företag och måste tillämpas av större aktiebolag. Även mindre aktiebolag kan frivilligt välja att tillämpa K3. Detta regelverk är principbaserat och kräver fler bedömningar och uppskattningar från ledningens sida. K3 ger en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska verklighet, särskilt för komplexa verksamheter. Det tillåter till exempel aktivering av utvecklingsutgifter och kräver mer omfattande noter och tilläggsupplysningar. Företag som planerar för en framtida börsnotering eller som har komplexa finansiella instrument väljer ofta K3.

Jämförelse mellan K2 och K3

Egenskap	K2-regelverket	K3-regelverket
Målgrupp	Mindre aktiebolag	Större aktiebolag (frivilligt för mindre)
Karaktär	Regelbaserat, förenklat	Principbaserat, mer komplext
Aktivering av egenupparbetade immateriella tillgångar	Ej tillåtet	Tillåtet (under vissa förutsättningar)
Avskrivningar	Ofta schablonmässiga	Baseras på nyttjandeperiod och komponentuppdelning
Notkrav	Begränsade och standardiserade	Omfattande och detaljerade
Uppskjuten skatt	Redovisas normalt inte	Ska redovisas

Hur upprättar man en årsredovisning i praktiken?

Att upprätta en årsredovisning är en process som kräver noggrannhet, struktur och god kunskap om gällande redovisningsregler och skattelagstiftning. Processen kan delas in i flera steg.

Förberedelser och avstämningar

Arbetet börjar med att säkerställa att den löpande bokföringen är korrekt och fullständig. Alla affärshändelser under året måste vara bokförda. Därefter görs avstämningar av samtliga balanskonton. Detta innebär att man kontrollerar att saldot på bankkontot i bokföringen stämmer överens med kontoutdraget från banken, att kundreskontran stämmer med obetalda kundfakturor, och att skattekontot är avstämt mot Skatteverkets uppgifter.

Värdering av tillgångar och skulder

En kritisk del av bokslutsarbetet är värderingen av företagets tillgångar och skulder. Varulagret måste inventeras och värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet (lägsta värdets princip). Kundfordringar måste värderas och eventuella befarade kundförluster ska kostnadsföras. Anläggningstillgångar ska skrivas av enligt en fastställd plan, och om det finns indikationer på värdenedgång måste eventuella nedskrivningar prövas. Periodiseringar av förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, förutbetalda intäkter och upplupna kostnader måste också göras för att intäkter och kostnader ska hamna på rätt räkenskapsår.

Skatteberäkning och bolagsskatt

När det bokföringsmässiga resultatet är framräknat måste skatteberäkningen göras. Detta innebär att man justerar det bokföringsmässiga resultatet för skattemässiga tillägg och avdrag för att få fram den skattepliktiga inkomsten. Exempel på skattemässiga justeringar är ej avdragsgilla kostnader (som representation över vissa belopp eller förseningsavgifter) och schablonintäkter på periodiseringsfonder.

För inkomståret 2026 är bolagsskatten i Sverige 20,6 procent. Denna skattesats appliceras på den skattepliktiga inkomsten för att beräkna årets skattekostnad, vilken sedan bokförs och redovisas i resultaträkningen.

Praktiskt räkneexempel på skatteberäkning: Ett aktiebolag har ett bokföringsmässigt resultat före skatt på 500 000 kr. Bolaget har ej avdragsgilla kostnader på 20 000 kr. Skattepliktig inkomst = 500 000 kr + 20 000 kr = 520 000 kr. Bolagsskatt (20,6 % för 2026) = 520 000 kr * 0,206 = 107 120 kr. Årets resultat efter skatt blir därmed 500 000 kr - 107 120 kr = 392 880 kr.

Digital inlämning av årsredovisning

Bolagsverket uppmuntrar starkt till digital inlämning av årsredovisningar. För många aktiebolag är det numera ett krav, eller åtminstone den överlägset smidigaste metoden. Digital inlämning sker via en programvara som stöder funktionen och innebär att årsredovisningen skapas i ett specifikt format (iXBRL) som sedan överförs elektroniskt till Bolagsverket. Fastställelseintyget signeras digitalt med BankID av en styrelseledamot eller den verkställande direktören. Digital inlämning minskar risken för formella fel, påskyndar handläggningstiden och är mer miljövänligt.

Revisionsplikt för aktiebolag

Historiskt sett var alla aktiebolag i Sverige tvungna att ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Idag är revisionsplikten avskaffad för mindre aktiebolag, vilket innebär att många företag kan välja om de vill ha en revisor eller inte.

Gränsvärden för revisionsplikt

Ett aktiebolag måste ha en revisor om det uppfyller minst två av följande tre gränsvärden under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

Fler än 3 anställda (i medeltal).
Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning (summan av tillgångarna).
Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning.

Om bolaget överskrider dessa gränsvärden inträder revisionsplikten automatiskt, och bolagsstämman måste välja en revisor som ska granska årsredovisningen och förvaltningen.

Frivillig revision för mindre bolag

Även om ett aktiebolag inte når upp till gränsvärdena för revisionsplikt kan det finnas goda skäl att frivilligt anlita en revisor. En reviderad årsredovisning har en högre trovärdighet, vilket kan vara en stor fördel vid förhandlingar med banker om lån, vid deltagande i offentliga upphandlingar, eller om bolaget planerar att ta in externa investerare. Dessutom fungerar revisorn som ett viktigt bollplank för styrelsen och ledningen i ekonomiska och strategiska frågor.

Utdelning och 3:12-reglerna i samband med årsredovisningen

För många ägare av fåmansföretag är årsredovisningen intimt förknippad med frågan om aktieutdelning. Utdelning är ett sätt att ta ut vinst från bolaget till en ofta mer fördelaktig skattesats än vanlig lön. För att få ta utdelning måste det finnas fritt eget kapital i bolaget, vilket fastställs i den godkända balansräkningen.

Beräkning av utdelningsutrymme

För ägare av fåmansföretag styrs beskattningen av utdelningen av de så kallade 3:12-reglerna. Dessa regler syftar till att förhindra att arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. Enligt 3:12-reglerna beräknas ett gränsbelopp som anger hur stor utdelning ägaren får ta ut till 20 procents skatt. Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst (upp till ett visst tak).

Förenklingsregeln 2026 (322 400 kr)

Det enklaste sättet att beräkna gränsbeloppet är att använda förenklingsregeln (även kallad schablonregeln). Denna regel baseras på inkomstbasbeloppet och ger ett fast schablonbelopp som fördelas på bolagets aktier. För inkomståret 2026 är gränsbeloppet enligt förenklingsregeln fastställt till 322 400 kr. Detta innebär att om du äger 100 procent av aktierna i ett bolag kan du ta ut upp till 322 400 kr i utdelning till 20 procents skatt, förutsatt att bolaget har tillräckligt med utdelningsbara medel.

Huvudregeln och lönebaserat utrymme

Det andra sättet att beräkna gränsbeloppet är enligt huvudregeln. Denna regel är mer komplex men kan ge ett betydligt högre gränsbelopp för bolag med höga lönekostnader. Huvudregeln baseras på en räntefördelning på aktiernas omkostnadsbelopp samt ett lönebaserat utrymme som utgör 50 procent av bolagets totala kontanta löner (inklusive ägarens egen lön). För att få använda det lönebaserade utrymmet måste ägaren själv (eller närstående) ta ut en lön som uppfyller ett visst lönekrav.

För 2026 är det viktigt att optimera löneuttaget för att maximera utdelningsutrymmet. Många företagare väljer att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt. För 2026 är brytpunkten (för personer som inte fyllt 66 år) 660 400 kr per år, vilket motsvarar cirka 55 033 kr per månad. Vid denna lönenivå betalar man endast kommunal inkomstskatt, och lönen ger dessutom pensionsgrundande inkomst och sjukpenninggrundande inkomst.

Vanliga misstag vid upprättande av årsredovisning

Att upprätta en årsredovisning är komplext, och det är lätt att göra misstag, särskilt för den som inte är van vid redovisningsarbete. Här är några av de vanligaste fallgroparna.

Felaktiga periodiseringar

Ett mycket vanligt fel är att intäkter och kostnader inte hänförs till rätt räkenskapsår. Om en faktura för en tjänst som utförs i januari år 2 betalas i december år 1, måste denna förutbetalda kostnad periodiseras så att den belastar resultatet för år 2. Felaktiga periodiseringar leder till att årets resultat blir missvisande och att skatteberäkningen blir fel.

Bristfälliga noter

Noterna är en integrerad del av årsredovisningen, men de glöms ofta bort eller fylls i slarvigt. Ett vanligt misstag är att inte lämna tillräckliga upplysningar om värderingsprinciper, eller att missa obligatoriska uppgifter om medelantalet anställda och personalkostnader. Bristfälliga noter kan leda till att Bolagsverket förelägger bolaget att komma in med en rättad årsredovisning.

Försenad inlämning

Som tidigare nämnts är försenad inlämning ett dyrt misstag. Många företagare underskattar den tid det tar att upprätta bokslutet, hålla bolagsstämma och få årsredovisningen påskriven. Det är viktigt att upprätta en tydlig tidsplan och ha en god dialog med sin redovisningskonsult eller revisor i god tid före deadline.

Kostnader för att upprätta en årsredovisning

Kostnaden för att upprätta en årsredovisning varierar kraftigt beroende på bolagets storlek, verksamhetens komplexitet och hur mycket av arbetet företagaren gör själv.

Göra det själv vs anlita en redovisningsbyrå

Att göra årsredovisningen själv är det billigaste alternativet i rena pengar, men det kräver tid, kunskap och ett bra bokslutsprogram. För de flesta företagare är det mer kostnadseffektivt att anlita en redovisningsbyrå. En professionell redovisningskonsult säkerställer att årsredovisningen upprättas korrekt enligt gällande lagar och regler, optimerar skatteberäkningen och minimerar risken för dyra misstag och förseningsavgifter.

Vad påverkar priset?

Priset för att anlita en byrå påverkas av flera faktorer:

Kvaliteten på den löpande bokföringen: Om bokföringen är välskött och avstämd löpande tar bokslutsarbetet mindre tid.
Antalet verifikationer och komplexitet: Ett bolag med många transaktioner, utlandshandel eller komplexa finansiella instrument kräver mer arbete.
Val av regelverk: En K3-årsredovisning är mer omfattande och därmed dyrare att upprätta än en K2-årsredovisning.
Revisionsplikt: Om bolaget har revisor tillkommer kostnader för revisionen, vilket ofta är en betydande post.

Generellt kan kostnaden för ett bokslut och en årsredovisning för ett mindre aktiebolag ligga någonstans mellan 5 000 kr och 20 000 kr, exklusive eventuella revisionsarvoden.

Viktiga belopp och procentsatser för 2026

När du planerar företagets ekonomi och upprättar årsredovisningen för 2026 är det viktigt att utgå från aktuella belopp och procentsatser. Här är en sammanställning av några av de viktigaste siffrorna för inkomståret 2026:

Prisbasbelopp 2026: 59 200 kr
Skiktgräns 2026: 643 000 kr
Brytpunkt för statlig skatt (ej fyllt 66 år): 660 400 kr (ca 55 033 kr/mån)
Arbetsgivaravgift: 31,42 % (förutom för unga och äldre där särskilda regler gäller)
Bolagsskatt: 20,6 %
3:12 Förenklingsregeln (gränsbelopp): 322 400 kr
Skattefri traktamente (heldag inrikes): 300 kr
Milersättning för egen bil i tjänsten: 25 kr/mil
Milersättning för förmånsbil (ej helt el): 12 kr/mil
Milersättning för förmånsbil (helt el): 9,50 kr/mil
Skattefritt friskvårdsbidrag: Max 5 000 kr per år
Skattefri julgåva till anställda: 600 kr inkl. moms

Dessa belopp påverkar allt från lönesättning och förmånsbeskattning till beräkning av utdelningsutrymme och skattekostnader i årsredovisningen.

Vanliga frågor och svar (FAQ) om årsredovisning för aktiebolag

Måste ett vilande aktiebolag lämna in en årsredovisning? Ja, alla aktiebolag måste upprätta och skicka in en årsredovisning till Bolagsverket varje år, oavsett om bolaget har haft någon verksamhet eller inte. Även ett vilande bolag har tillgångar (till exempel aktiekapitalet) och eventuellt skulder som måste redovisas.

Vad händer om jag skickar in årsredovisningen för sent? Om årsredovisningen inte inkommer i tid påförs bolaget förseningsavgifter. Den första avgiften är 5 000 kr. Om förseningen fortsätter tillkommer ytterligare avgifter på 5 000 kr och därefter 10 000 kr. Vid extrem försening (elva månader) kan bolaget tvångslikvideras.

Kan jag ändra i en årsredovisning som redan är inskickad? Om du upptäcker ett väsentligt fel i en redan inskickad och registrerad årsredovisning måste du upprätta en ny, rättad årsredovisning. Denna ska fastställas på en ny bolagsstämma och skickas in till Bolagsverket med en tydlig markering om att det är en rättelse.

Vem ska skriva under årsredovisningen? Årsredovisningen ska skrivas under av samtliga styrelseledamöter och den verkställande direktören (om en sådan finns). Underskrifterna intygar att årsredovisningen är upprättad enligt lag och ger en rättvisande bild av bolaget.

Är årsredovisningen offentlig? Ja, när årsredovisningen har inkommit till Bolagsverket blir den en offentlig handling. Vem som helst kan begära ut den och granska företagets finansiella information.

Sammanfattning och nästa steg

Att upprätta en årsredovisning för ett aktiebolag är en central och lagstadgad uppgift som kräver noggrannhet och framförhållning. Genom att förstå de olika delarna – från förvaltningsberättelse och resultaträkning till noter och skatteberäkningar – kan du säkerställa att ditt företag uppfyller alla formella krav och undviker onödiga förseningsavgifter. Valet mellan K2 och K3, hanteringen av 3:12-reglerna för utdelning och optimeringen av skatter är strategiska beslut som påverkar både bolagets och din privata ekonomi.

För inkomståret 2026 är det viktigt att ha koll på aktuella belopp, såsom bolagsskatten på 20,6 %, förenklingsregelns gränsbelopp på 322 400 kr och brytpunkten för statlig skatt på 660 400 kr. Genom att planera i god tid och eventuellt ta hjälp av experter kan du göra bokslutsprocessen smidig och värdeskapande.

Behöver du hjälp med din årsredovisning?

Att hantera bokslut och årsredovisning på egen hand kan vara tidskrävande och komplext. Låt professionella redovisningskonsulter ta hand om pappersarbetet så att du kan fokusera på att driva och utveckla din verksamhet. Vi säkerställer att din årsredovisning blir korrekt upprättad, optimerad utifrån gällande skatteregler och inlämnad i tid. Läs mer och få experthjälp med din Årsredovisning.

Källförteckning

Årsredovisningslagen (1995:1554)
Bokföringsnämnden (BFN) - Vägledningar för K2 och K3
Bolagsverket - Regler och tidsfrister för årsredovisning
Skatteverket - Belopp och procent för inkomståret 2026
Skatteverket - Regler för 3:12 och utdelning i fåmansföretag