Likviditetsbudget med praktiskt exempel

En likviditetsbudget är en ekonomisk prognos som kartlägger ett företags framtida inbetalningar och utbetalningar under en specifik period, vanligtvis månad för månad. Syftet är att säkerställa att företaget alltid har tillräckligt med likvida medel, det vill säga pengar på banken, för att kunna betala sina räkningar, löner och skatter i tid. Till skillnad från en resultatbudget, som visar intäkter och kostnader när de uppstår bokföringsmässigt, fokuserar likviditetsbudgeten uteslutande på det faktiska kassaflödet – när pengarna rent fysiskt byter ägare. Genom att upprätta en noggrann likviditetsbudget kan företag i god tid identifiera framtida likviditetsbrister och vidta proaktiva åtgärder, såsom att förhandla om betalningsvillkor, ansöka om checkkredit eller sälja fakturor. Denna artikel går på djupet med hur du skapar en likviditetsbudget, erbjuder ett detaljerat praktiskt exempel och ger dig de strategier du behöver för att optimera ditt företags kassaflöde.

Vad är en likviditetsbudget?

För att förstå vad en likviditetsbudget är måste man först förstå begreppet likviditet. Likviditet är ett mått på en organisations kortsiktiga betalningsförmåga. Det handlar om hur mycket kontanter och banktillgodohavanden företaget har tillgängligt vid en given tidpunkt för att täcka sina omedelbara åtaganden. En likviditetsbudget är därmed en systematisk uppställning av förväntade framtida kassaflöden. Den fungerar som en finansiell radar som hjälper företagsledningen att navigera genom ekonomiska upp- och nedgångar.

Många företagare blandar ihop resultat och likviditet, vilket kan leda till förödande konsekvenser. Ett företag kan vara mycket lönsamt på papperet, det vill säga ha höga intäkter och låga kostnader, men ändå gå i konkurs på grund av akut likviditetsbrist. Detta fenomen inträffar ofta i tillväxtföretag. När försäljningen ökar snabbt, binder företaget ofta kapital i varulager och kundfordringar. Om kunderna har trettio dagars betalningstid, men företaget måste betala sina leverantörer och anställda inom tio dagar, uppstår ett likviditetsgap. Likviditetsbudgeten är det verktyg som synliggör detta gap innan det blir ett oöverstigligt problem.

I grund och botten handlar likviditetsbudgetering om timing. Det är inte bara viktigt hur mycket pengar som kommer in och går ut, utan exakt när dessa transaktioner äger rum. Genom att bryta ner året i månader, eller till och med veckor, kan företaget få en detaljerad bild av sin finansiella hälsa och undvika obehagliga överraskningar när skatter, moms och arbetsgivaravgifter ska betalas.

Varför är likviditetsbudgeten företagets viktigaste styrverktyg?

Att driva ett företag utan en likviditetsbudget är som att köra bil i mörker utan strålkastare. Du vet kanske vart du är på väg, men du ser inte hindren på vägen förrän det är för sent. Likviditetsbudgeten är avgörande av flera anledningar, och dess betydelse sträcker sig långt bortom den rena ekonomiavdelningen.

För det första möjliggör den proaktiv istället för reaktiv styrning. När en företagare upptäcker att pengarna på kontot inte räcker till månadens löneutbetalningar är handlingsutrymmet extremt begränsat. Paniklösningar som dyra snabblån eller försenade skatteinbetalningar blir ofta de enda alternativen, vilket skadar företagets kreditvärdighet och långsiktiga överlevnad. Med en likviditetsbudget som sträcker sig sex till tolv månader framåt kan samma företagare identifiera bristen flera månader i förväg. Då finns det tid att förhandla med banken om en utökad checkkredit, erbjuda kunder rabatt för snabbare betalning eller skjuta upp icke-kritiska investeringar.

För det andra är likviditetsbudgeten ett absolut krav vid extern finansiering. Oavsett om du ansöker om ett banklån, söker riskkapital eller vill etablera en checkkredit, kommer finansiären att kräva en detaljerad likviditetsbudget. De vill se att företaget har förmågan att betala räntor och amorteringar i tid. En väl genomarbetad budget bygger förtroende och visar att företagsledningen har kontroll över verksamhetens ekonomi.

För det tredje hjälper budgeten till att hantera säsongsvariationer. Många branscher, såsom detaljhandel, turism och byggsektorn, upplever kraftiga fluktuationer i försäljningen under året. Kostnaderna, såsom hyra och grundbemanning, tenderar dock att vara relativt konstanta. En likviditetsbudget hjälper företaget att bygga upp reserver under högsäsongen för att klara av de magrare månaderna, vilket skapar stabilitet och trygghet för både ägare och anställda.

Grundläggande begrepp inom likviditetsplanering

För att kunna upprätta och tolka en likviditetsbudget korrekt är det viktigt att behärska de grundläggande ekonomiska begreppen. Dessa termer utgör byggstenarna i all kassaflödesanalys.

Inbetalningar är alla pengar som faktiskt kommer in på företagets bankkonto. Detta ska inte förväxlas med intäkter. En intäkt uppstår när en faktura skickas till kunden, men inbetalningen sker först när kunden betalar fakturan. Exempel på inbetalningar inkluderar betalningar från kunder, utbetalda banklån, ägartillskott, skatteåterbäring och försäljning av anläggningstillgångar.

Utbetalningar är alla pengar som lämnar företagets bankkonto. På samma sätt som med inbetalningar skiljer sig utbetalningar från kostnader. En kostnad är en periodiserad utgift, medan en utbetalning är den faktiska överföringen av pengar. Exempel på utbetalningar är löner, leverantörsfakturor, hyra, amorteringar, räntebetalningar, moms och skatter.

Ingående likviditet (eller ingående kassa) är de likvida medel företaget har tillgängliga vid periodens början. Det är summan av kontanter i kassan och behållningen på företagets bankkonton, inklusive eventuellt outnyttjat utrymme på en checkkredit.

Utgående likviditet (eller utgående kassa) är de likvida medel som finns kvar vid periodens slut. Denna siffra beräknas genom formeln: Ingående likviditet + Inbetalningar - Utbetalningar = Utgående likviditet. Den utgående likviditeten för en månad blir automatiskt den ingående likviditeten för nästkommande månad.

Kassalikviditet och balanslikviditet är två nyckeltal som ofta diskuteras i samband med likviditet. Kassalikviditet mäter företagets kortsiktiga betalningsförmåga genom att dividera omsättningstillgångar (exklusive varulager) med kortfristiga skulder. En tumregel är att kassalikviditeten bör överstiga hundra procent. Balanslikviditet inkluderar även varulagret i beräkningen och bör generellt överstiga tvåhundra procent.

Så gör du en likviditetsbudget steg för steg

Att upprätta en likviditetsbudget kan verka överväldigande, men genom att bryta ner processen i hanterbara steg blir det en logisk och strukturerad uppgift. Här är en detaljerad guide till hur du går tillväga.

Steg 1: Fastställ ingående kassa

Det första steget är att fastställa utgångspunkten. Hur mycket pengar har företaget tillgängligt den första dagen i den period budgeten avser? Kontrollera saldot på alla företagskonton och addera eventuella kontantkassor. Om företaget har en beviljad checkkredit kan det outnyttjade utrymmet inkluderas som en likviditetsreserv, men det är ofta klokare att hålla checkkrediten separat för att tydligt se det faktiska kassaflödet från den löpande verksamheten.

Steg 2: Prognostisera inbetalningar

Detta är ofta det svåraste steget, eftersom det bygger på antaganden om framtiden. Börja med de säkra inbetalningarna, såsom redan utställda kundfakturor där förfallodatumet infaller under perioden. Gå sedan vidare till att prognostisera framtida försäljning. Här är det viktigt att vara realistisk och ta hänsyn till historiska data, säsongsvariationer och marknadstrender. Kom ihåg att justera för betalningstider. Om du säljer en tjänst i januari med trettio dagars betalningsvillkor, ska inbetalningen bokföras i februari. Glöm inte att inkludera moms i inbetalningarna, eftersom kunden betalar det totala beloppet inklusive moms.

Steg 3: Kartlägg utbetalningar

Utbetalningar är generellt lättare att prognostisera än inbetalningar, eftersom företaget har större kontroll över dem. Börja med de fasta utbetalningarna: hyra, leasingavgifter, försäkringar och fasta abonnemang. Gå sedan vidare till löner och tillhörande arbetsgivaravgifter och preliminärskatt. Därefter uppskattar du de rörliga utbetalningarna, såsom inköp av varor och material, vilka ofta är direkt kopplade till den prognostiserade försäljningen. En kritisk punkt är att inte glömma bort skatter och moms. Momsdeklarationer och skatteinbetalningar sker på specifika datum och kan innebära stora utflöden av likviditet. Även amorteringar och räntor på lån måste inkluderas.

Steg 4: Beräkna månadens kassaflöde

När alla inbetalningar och utbetalningar är kartlagda för varje månad, summerar du dem för att få fram månadens nettoflöde. Subtrahera de totala utbetalningarna från de totala inbetalningarna. Ett positivt kassaflöde innebär att företaget genererar mer pengar än det förbrukar under månaden, medan ett negativt kassaflöde innebär att kassan minskar.

Steg 5: Analysera utgående kassa och agera

Lägg till månadens kassaflöde till den ingående kassan för att få fram den utgående kassan. Om den utgående kassan är negativ i någon månad, har du identifierat en framtida likviditetsbrist. Nu är det dags att agera. Kan du flytta fram vissa utbetalningar? Kan du påskynda inbetalningar genom att sälja fakturor? Behöver du utöka din checkkredit? Genom att iterera denna process skapar du en dynamisk och användbar likviditetsbudget.

Praktiskt exempel på en likviditetsbudget

För att konkretisera teorin ska vi titta på ett praktiskt exempel. Vi följer det fiktiva företaget "Nordisk Konsult AB" under årets första kvartal (januari till mars). Företaget säljer konsulttjänster och har en ingående kassa på 150 000 kr den 1 januari. De fakturerar sina kunder med trettio dagars betalningsvillkor. Momsen är 25 % och redovisas månadsvis.

I december fakturerade företaget 200 000 kr exklusive moms (250 000 kr inklusive moms), vilket förväntas betalas in i januari. Försäljningsprognosen för januari är 160 000 kr, för februari 240 000 kr och för mars 200 000 kr (alla belopp exklusive moms).

Företagets fasta utbetalningar (hyra, försäkringar, etc.) uppgår till 40 000 kr per månad inklusive moms. Löneutbetalningarna är 80 000 kr netto per månad. Arbetsgivaravgifter och avdragen preliminärskatt uppgår till cirka 50 000 kr och betalas månaden efter löneutbetalningen. I februari planerar företaget att köpa in ny IT-utrustning för 60 000 kr inklusive moms.

Låt oss ställa upp detta i en likviditetsbudget.

Post (Belopp i SEK)	Januari	Februari	Mars
Ingående kassa	150 000	170 000	20 000

Inbetalningar
Kundinbetalningar (inkl. moms)	250 000	200 000	300 000
Övriga inbetalningar	0	0	0
Summa inbetalningar	250 000	200 000	300 000

Utbetalningar
Fasta kostnader (inkl. moms)	40 000	40 000	40 000
Löner (netto)	80 000	80 000	80 000
Skatter och avgifter (förra mån)	50 000	50 000	50 000
Investeringar (IT-utrustning)	0	60 000	0
Momsinbetalning (uppskattad)	60 000	120 000	40 000
Summa utbetalningar	230 000	350 000	210 000

Månadens kassaflöde	+20 000	-150 000	+90 000
Utgående kassa	170 000	20 000	110 000

Analys av exemplet

I januari ser likviditeten god ut. Företaget har ett positivt kassaflöde på 20 000 kr och den utgående kassan växer till 170 000 kr. Men i februari uppstår en kritisk situation. De totala utbetalningarna skjuter i höjden till 350 000 kr, drivet av investeringen i IT-utrustning och en stor momsinbetalning (baserad på hög försäljning tidigare månader). Samtidigt är inbetalningarna lägre eftersom försäljningen i januari var relativt svag.

Detta resulterar i ett negativt kassaflöde på 150 000 kr i februari. Den utgående kassan sjunker drastiskt till endast 20 000 kr. Även om företaget överlever februari, är marginalerna extremt små. En enda försenad kundinbetalning skulle leda till att företaget inte kan betala sina räkningar. I mars återhämtar sig likviditeten tack vare höga inbetalningar från försäljningen i februari.

Genom att upprätta denna budget i förväg kan Nordisk Konsult AB agera. De kan till exempel välja att leasa IT-utrustningen istället för att köpa den kontant, vilket skulle sprida utbetalningarna över tid. De skulle också kunna kontakta banken för att säkerställa att de har en checkkredit tillgänglig som buffert under februari.

Vanliga fallgropar vid upprättande av likviditetsbudget

Trots goda intentioner är det lätt att göra misstag när man upprättar en likviditetsbudget. Dessa misstag kan leda till en falsk trygghet och i värsta fall allvarliga ekonomiska problem. Här är de vanligaste fallgroparna att undvika.

Den absolut vanligaste fallgropen är överoptimism gällande inbetalningar. Företagare tenderar att överskatta framtida försäljning och underskatta den tid det tar för kunderna att betala. Det är viktigt att basera prognoserna på realistiska antaganden och historiska data. Räkna med att en viss procentandel av kunderna kommer att betala för sent och bygg in en säkerhetsmarginal för kundförluster.

En annan kritisk miss är att blanda ihop exklusive och inklusive moms. En likviditetsbudget handlar om faktiska pengar, och därför måste alla belopp anges inklusive moms. Om du räknar dina inbetalningar exklusive moms kommer du att underskatta ditt kassaflöde, men om du glömmer att inkludera momsinbetalningen till Skatteverket som en utbetalning kommer du att få en obehaglig överraskning när deklarationen ska lämnas in.

Att glömma bort periodiska utbetalningar är också vanligt. Vissa kostnader betalas inte månadsvis, utan kvartalsvis eller årsvis. Exempel på detta är vissa försäkringspremier, programvarulicenser och framför allt preliminärskatt och arbetsgivaravgifter. Om dessa stora klumpsummor inte planeras in i rätt månad kan de snabbt dränera kassan.

Slutligen är det ett stort misstag att se likviditetsbudgeten som ett statiskt dokument. En budget som skapas i januari och sedan läggs i en byrålåda är värdelös. Verkligheten förändras ständigt, och budgeten måste uppdateras löpande med faktiska utfall och reviderade prognoser för att förbli ett relevant styrverktyg.

Strategier för att förbättra företagets likviditet

Om din likviditetsbudget visar på framtida underskott, eller om du helt enkelt vill bygga en starkare finansiell buffert, finns det flera strategier du kan implementera. Att förbättra likviditeten handlar i grunden om att påskynda inbetalningar och fördröja utbetalningar, utan att skada relationerna med kunder och leverantörer.

Optimera kundfordringar

Det mest effektiva sättet att förbättra likviditeten är att få betalt snabbare av sina kunder. Se över dina betalningsvillkor. Måste du verkligen erbjuda trettio dagars kredit, eller kan du korta ner det till fjorton eller till och med tio dagar? Säkerställ att fakturor skickas ut omedelbart efter leverans; varje dags fördröjning av faktureringen är en dags fördröjning av inbetalningen. Implementera tydliga rutiner för kravhantering och skicka påminnelser direkt när en faktura förfaller. Du kan också överväga att erbjuda kassarabatt, till exempel två procents rabatt om kunden betalar inom tio dagar, för att uppmuntra snabbare betalning.

Förhandla leverantörsskulder

På utbetalningssidan bör du sträva efter att förlänga dina betalningstider. Förhandla med dina leverantörer om att få trettio, fyrtiofem eller sextio dagars kredit. Det är dock viktigt att alltid betala i tid enligt de överenskomna villkoren för att upprätthålla en god relation och undvika dröjsmålsräntor. Att systematiskt betala leverantörer för sent är en kortsiktig och riskabel strategi som kan leda till att leveranserna stoppas.

Se över lagernivåer

För företag som hanterar fysiska produkter är varulagret ofta en stor kapitalbindare. Varje produkt som ligger på en hylla representerar pengar som inte kan användas till annat. Analysera ditt lager och identifiera hyllvärmare – produkter som säljer långsamt. Överväg att rea ut dessa för att frigöra likviditet. Arbeta också med att optimera dina inköp genom att beställa mindre kvantiteter oftare, istället för att bygga upp stora lager, förutsatt att det inte påverkar inköpspriserna alltför negativt.

Extern finansiering och checkkredit

En checkkredit är en utmärkt säkerhetsventil för att hantera tillfälliga likviditetssvackor. Det är en förutbestämd kreditlimit kopplad till företagskontot som du kan utnyttja vid behov. Du betalar endast ränta på det belopp du faktiskt utnyttjar, plus en årlig kontraktsränta. Det är viktigt att ansöka om checkkredit när företaget mår bra och likviditeten är stark; banken är mycket mer restriktiv med att bevilja krediter till företag som befinner sig i en akut kris.

Factoring och fakturaköp

Om du behöver frigöra likviditet snabbt kan factoring vara ett alternativ. Det innebär att du säljer eller belånar dina kundfakturor till ett finansbolag. Vid fakturaköp tar finansbolaget över kreditrisken och betalar ut upp till 99 % av fakturabeloppet direkt, minus en avgift. Detta ger omedelbar likviditet, men det är viktigt att vara medveten om att avgifterna kan vara höga och att det minskar din totala vinstmarginal.

Likviditetsbudget och skatteregler 2026

När du upprättar din likviditetsbudget för 2026 är det avgörande att ta hänsyn till de aktuella skattereglerna och beloppsgränserna, eftersom dessa har en direkt och betydande påverkan på företagets utbetalningar. Skatter och avgifter utgör ofta en av de största posterna i kassaflödet.

För inkomståret 2026 är prisbasbeloppet fastställt till 59 200 kr. Detta belopp ligger till grund för en rad skattemässiga beräkningar, inklusive gränser för traktamenten och bilförmåner. Om ditt företag betalar ut traktamenten för tjänsteresor är det skattefria heldagstraktamentet 300 kr. För anställda som använder egen bil i tjänsten är den skattefria milersättningen 25 kr per mil. Om företaget tillhandahåller förmånsbilar är milersättningen för drivmedel 12 kr per mil för bilar som inte drivs helt med el, och 9,50 kr per mil för helt eldrivna bilar. Dessa utbetalningar måste planeras in noggrant i budgeten.

Lönekostnader är ofta den enskilt största utbetalningen. Utöver bruttolönen måste företaget betala arbetsgivaravgifter, vilka för 2026 generellt uppgår till 31,42 % (med undantag för specifika regler gällande unga och äldre anställda). Det är viktigt att komma ihåg att arbetsgivaravgifterna och den avdragna preliminärskatten betalas in till Skatteverket månaden efter att lönen har betalats ut. Denna tidsförskjutning måste reflekteras i likviditetsbudgeten.

För företagare som planerar löneuttag är det relevant att känna till skiktgränsen för statlig inkomstskatt, som för 2026 är 643 000 kr. Brytpunkten (för personer som inte fyllt 66 år) ligger på 660 400 kr, vilket motsvarar en månadslön på cirka 55 033 kr. Att optimera löneuttaget upp till brytpunkten är en vanlig strategi, och detta påverkar företagets kassaflöde.

För aktiebolag är bolagsskatten 20,6 % på den skattepliktiga vinsten. Preliminärskatten betalas in månadsvis under året baserat på en uppskattad vinst. Om företaget förväntar sig en lägre vinst än tidigare år är det viktigt att lämna in en preliminär inkomstdeklaration för att sänka den månatliga skatteinbetalningen och därmed förbättra likviditeten. Vidare är det värt att notera att för utdelning enligt 3:12-reglerna är gränsbeloppet enligt förenklingsregeln 322 400 kr för 2026. Även om utdelning inte är en avdragsgill kostnad, är det en utbetalning som minskar företagets likvida medel och måste budgeteras.

Slutligen kan personalvårdsförmåner påverka kassaflödet. Friskvårdsbidraget är skattefritt upp till 5 000 kr per anställd och år, och den skattefria julgåvan får uppgå till maximalt 600 kr inklusive moms. Även om dessa belopp kan verka små per individ, kan de utgöra betydande utbetalningar för företag med många anställda och bör inkluderas i likviditetsplaneringen.

Verktyg och system för likviditetsbudgetering

Valet av verktyg för att upprätta och underhålla en likviditetsbudget beror på företagets storlek, komplexitet och behov. Det finns ingen universallösning, utan det handlar om att hitta det system som bäst stödjer företagets processer.

För många små och nystartade företag är kalkylprogram som Microsoft Excel eller Google Sheets det naturliga valet. Fördelarna är att de är flexibla, kostnadseffektiva och lätta att anpassa. Du kan bygga din egen struktur och skapa formler som passar just din verksamhet. Nackdelen är att det kräver manuell inmatning, vilket ökar risken för fel, och det kan bli tidskrävande att uppdatera budgeten med faktiska utfall varje månad.

I takt med att företaget växer blir det ofta nödvändigt att övergå till mer specialiserade system. De flesta moderna, molnbaserade bokföringsprogram har inbyggda moduler för likviditetsplanering. Dessa system kan automatiskt hämta data om kundfordringar, leverantörsskulder och banksaldon, vilket drastiskt minskar den manuella handpåläggningen. De kan också generera visuella grafer och varningssignaler om likviditeten riskerar att bli ansträngd.

För större företag med komplexa kassaflöden finns det dedikerade mjukvaror för finansiell planering och analys (FP&A). Dessa system erbjuder avancerade funktioner för scenarioplanering, rullande prognoser och integration med flera olika affärssystem. Oavsett vilket verktyg du väljer är det viktigaste att systemet används aktivt och att datan hålls uppdaterad.

Vanliga frågor och svar om likviditetsbudget (FAQ)

Hur ofta bör man uppdatera sin likviditetsbudget?

En likviditetsbudget bör uppdateras minst en gång i månaden i samband med månadsbokslutet. Då stämmer du av det faktiska utfallet mot budgeten och justerar prognoserna för de kommande månaderna baserat på ny information. I företag med mycket ansträngd likviditet kan det vara nödvändigt att uppdatera budgeten veckovis eller till och med dagligen.

Vad är skillnaden mellan kassaflödesanalys och likviditetsbudget?

En kassaflödesanalys är en historisk redogörelse som visar hur likvida medel har genererats och använts under en avslutad period (ofta ett år). Den ingår ofta i årsredovisningen. En likviditetsbudget är däremot framåtblickande och utgör en prognos över framtida in- och utbetalningar. Kassaflödesanalysen tittar i backspegeln, medan likviditetsbudgeten tittar genom vindrutan.

Hur hanterar man moms i en likviditetsbudget?

Moms måste alltid inkluderas i en likviditetsbudget eftersom det påverkar det faktiska kassaflödet. Inbetalningar från kunder ska anges inklusive moms, och utbetalningar till leverantörer ska anges inklusive moms. Dessutom måste du lägga in en separat rad för momsinbetalningen till (eller återbetalningen från) Skatteverket i den månad deklarationen och betalningen ska ske.

Kan ett lönsamt företag gå i konkurs på grund av dålig likviditet?

Ja, absolut. Detta är ett av de vanligaste missförstånden inom företagande. Lönsamhet (intäkter minus kostnader) garanterar inte likviditet. Om ett företag växer snabbt och binder mycket kapital i varulager och kundfordringar, kan pengarna ta slut innan kunderna hinner betala. Utan likvida medel kan företaget inte betala sina skulder och riskerar därmed konkurs, oavsett hur stor vinsten är på papperet.

Hur lång period bör en likviditetsbudget täcka?

En standardrekommendation är att likviditetsbudgeten bör sträcka sig tolv månader framåt på rullande basis. Detta ger en tillräckligt lång horisont för att identifiera säsongsvariationer och planera för större utbetalningar. För mer detaljerad operativ styrning brukar de närmaste tre månaderna planeras mer i detalj, ibland nedbrutet på veckonivå.

Sammanfattning och nästa steg

Att upprätta och aktivt arbeta med en likviditetsbudget är en av de mest värdefulla investeringarna du kan göra i ditt företags framtid. Det handlar inte bara om att undvika kriser, utan om att skapa en stabil finansiell grund som möjliggör tillväxt och strategiska investeringar. Genom att förstå skillnaden mellan resultat och likviditet, noggrant kartlägga in- och utbetalningar, och kontinuerligt analysera kassaflödet, tar du kontroll över företagets ekonomi.

Kom ihåg att en likviditetsbudget är ett levande dokument. Den måste uppdateras och revideras i takt med att verkligheten förändras. Använd de strategier som diskuterats i denna artikel för att optimera dina kundfordringar, förhandla med leverantörer och säkerställa att du har rätt finansieringslösningar på plats. Med rätt verktyg och rutiner blir likviditetsplaneringen en naturlig och integrerad del av din verksamhetsstyrning.

Känner du att likviditetsplaneringen tar för mycket tid från din kärnverksamhet, eller behöver du experthjälp för att optimera ditt kassaflöde och säkra rätt finansiering? Tveka inte att ta professionell hjälp för att säkerställa att ditt företag står på en stabil finansiell grund.

Kontakta oss för professionell Ekonomisk rådgivning och optimera ditt företags likviditet redan idag.

Källförteckning

Skatteverket (2026). Belopp och procent 2026. Hämtad från Skatteverkets officiella webbplats.
Bolagsverket (2026). Årsredovisning och finansiell planering. Hämtad från Bolagsverkets officiella webbplats.
Tillväxtverket (2026). Ekonomistyrning för små och medelstora företag. Hämtad från Tillväxtverkets officiella webbplats.
Verksamt.se (2026). Gör en likviditetsbudget. Hämtad från Verksamt.se.