Sjuklön för arbetsgivare

Som arbetsgivare är du enligt lag skyldig att betala sjuklön till dina anställda under de första 14 dagarna av en sjukskrivning, den så kallade sjuklöneperioden. Sjuklönen uppgår till 80 procent av den anställdes ordinarie lön och andra anställningsförmåner som den anställde går miste om på grund av sjukdomen. Från denna summa ska ett karensavdrag göras, vilket motsvarar 20 procent av den genomsnittliga sjuklönen under en kalendervecka. För att ha rätt till sjuklön måste den anställde ha varit anställd i minst en månad eller ha arbetat sammanhängande i 14 dagar. Efter sjuklöneperiodens slut, från och med dag 15, tar Försäkringskassan över ansvaret och betalar ut sjukpenning, förutsatt att den anställde ansöker om detta och uppfyller kraven. Att hantera sjuklön korrekt är en central del av löneadministrationen och kräver noggrannhet för att säkerställa att både lagkrav och eventuella kollektivavtal följs.

Vad är sjuklön och när ska den betalas ut?

Sjuklön är den lagstadgade ersättning som en arbetsgivare betalar ut till en anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom. Syftet med sjuklönen är att ge den anställde en ekonomisk trygghet under den första tiden av sjukfrånvaron, innan det allmänna trygghetssystemet via Försäkringskassan träder in. Rätten till sjuklön regleras i sjuklönelagen (SjLL) och gäller för i stort sett alla arbetstagare, oavsett om de är tillsvidareanställda, visstidsanställda eller provanställda, förutsatt att de uppfyller kvalifikationstiden.

Kvalifikationstiden innebär att en anställd måste ha varit anställd i minst en månad för att ha rätt till sjuklön från första dagen. Om anställningen är kortare än en månad krävs det att den anställde har tillträtt anställningen och därefter arbetat sammanhängande i 14 dagar för att rätten till sjuklön ska inträda. Det är viktigt att notera att sjuklön endast betalas ut för dagar då den anställde faktiskt skulle ha arbetat. Om den anställde blir sjuk under en helg eller en arbetsfri dag utgår ingen sjuklön för dessa dagar, om inte schemat anger att arbete skulle ha utförts.

Sjuklöneperioden (dag 1-14)

Sjuklöneperioden omfattar de första 14 dagarna av ett sjukdomsfall. Denna period börjar löpa från och med den första dagen som den anställde är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom. Under denna period är det arbetsgivaren som står för hela kostnaden för sjuklönen. Sjuklönen ska motsvara 80 procent av den lön och de förmåner som den anställde skulle ha fått om hen hade arbetat som vanligt.

Det är arbetsgivarens ansvar att beräkna och betala ut sjuklönen i samband med den ordinarie löneutbetalningen. För att arbetsgivaren ska vara skyldig att betala sjuklön måste den anställde sjukanmäla sig. Sjukanmälan ska göras så snart som möjligt, helst redan den första sjukdagen. Om den anställde dröjer med sjukanmälan utan giltigt skäl, är arbetsgivaren inte skyldig att betala sjuklön för tiden innan anmälan gjordes. Från och med den åttonde kalenderdagen i sjukperioden måste den anställde dessutom lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren för att fortsätta ha rätt till sjuklön.

Karensavdrag istället för karensdag

Den 1 januari 2019 ersattes den tidigare karensdagen av ett karensavdrag. Syftet med denna förändring var att göra systemet mer rättvist, särskilt för personer som arbetar oregelbundna tider, deltid eller i skift. Med det gamla systemet kunde en person som blev sjuk en dag då hen skulle ha arbetat ett långt pass förlora en oproportionerligt stor del av sin inkomst jämfört med någon som arbetade korta pass.

Karensavdraget innebär att ett avdrag görs från sjuklönen, och detta avdrag ska motsvara 20 procent av den sjuklön som den anställde i genomsnitt förväntas få under en kalendervecka. Detta innebär att avdraget blir detsamma oavsett när under veckan eller dygnet som den anställde blir sjuk. Om den anställde blir sjuk under en del av dagen görs ett karensavdrag som motsvarar den frånvaron, men det totala karensavdraget för en sjukperiod kan aldrig överstiga 20 procent av en genomsnittlig veckosjuklön.

Hur beräknas sjuklön för anställda?

Att beräkna sjuklön kan ibland upplevas som komplicerat, särskilt när det gäller anställda med oregelbundna arbetstider, rörliga lönedelar eller när kollektivavtal innehåller specifika beräkningsregler. Grundprincipen enligt sjuklönelagen är dock tydlig: sjuklönen ska vara 80 procent av den lön som den anställde går miste om. I denna beräkning ska inte bara den fasta grundlönen inkluderas, utan även eventuella fasta tillägg och rörliga lönedelar som provision, OB-tillägg och skifttillägg som den anställde skulle ha tjänat in om hen hade arbetat.

För att göra en korrekt beräkning måste arbetsgivaren först fastställa vilken lön den anställde skulle ha haft under sjukfrånvaron. Därefter beräknas sjuklönen till 80 procent av detta belopp. Slutligen görs karensavdraget. Det är viktigt att lönebeskedet tydligt visar hur sjuklönen och karensavdraget har beräknats, så att den anställde kan förstå sin lönespecifikation.

Beräkning för månadslön

För anställda med en fast månadslön och regelbundna arbetstider är beräkningen av sjuklön relativt okomplicerad. Först görs ett sjukavdrag för den tid den anställde har varit frånvarande. Sjukavdraget motsvarar 100 procent av lönen för den frånvarande tiden. Därefter läggs sjuklönen till, vilken motsvarar 80 procent av sjukavdraget.

Ett vanligt sätt att beräkna sjukavdraget per timme för en månadslönad är att använda formeln: (Månadslön x 12) / (52 x veckoarbetstiden). Om den anställde arbetar 40 timmar i veckan blir formeln: (Månadslön x 12) / 2080. Detta ger timlönen. Sjukavdraget blir då timlönen multiplicerat med antalet frånvarotimmar. Sjuklönen blir 80 procent av detta belopp. Karensavdraget beräknas sedan som 20 procent av en genomsnittlig veckosjuklön.

Beräkning för timlön

För anställda med timlön beräknas sjuklönen utifrån de timmar som den anställde var inbokad att arbeta under sjukperioden. Om det inte finns ett fastställt schema får man göra en uppskattning baserad på hur den anställde normalt brukar arbeta. Sjuklönen blir 80 procent av timlönen multiplicerat med antalet inbokade timmar som den anställde missar på grund av sjukdomen.

Även för timanställda ska ett karensavdrag göras. Karensavdraget beräknas som 20 procent av den genomsnittliga sjuklönen per vecka. För en timanställd med oregelbundna arbetstider måste arbetsgivaren beräkna en genomsnittlig veckoarbetstid för att kunna fastställa karensavdragets storlek. Detta kan göras genom att titta på hur mycket den anställde har arbetat under en representativ period bakåt i tiden, till exempel de senaste en till tre månaderna.

Exempel på uträkning av sjuklön och karensavdrag

För att tydliggöra hur beräkningen går till i praktiken, låt oss titta på ett konkret exempel för en anställd med månadslön.

Förutsättningar:

Månadslön: 35 000 kr
Arbetstid: 40 timmar/vecka (8 timmar/dag, måndag-fredag)
Sjukfrånvaro: 5 dagar (40 timmar)

Steg 1: Beräkna timlön för sjukavdrag (35 000 kr x 12 månader) / 2080 timmar = 201,92 kr/timme

Steg 2: Beräkna sjukavdrag (100 %) 201,92 kr/timme x 40 timmar = 8 076,80 kr

Steg 3: Beräkna sjuklön (80 %) 8 076,80 kr x 0,80 = 6 461,44 kr

Steg 4: Beräkna karensavdrag Först beräknar vi den genomsnittliga veckosjuklönen. Eftersom den anställde arbetar 40 timmar per vecka är veckosjuklönen: (201,92 kr/timme x 40 timmar) x 0,80 = 6 461,44 kr. Karensavdraget är 20 % av veckosjuklönen: 6 461,44 kr x 0,20 = 1 292,29 kr.

Steg 5: Sammanställning på lönebeskedet

Månadslön: 35 000,00 kr
Sjukavdrag (40 timmar): -8 076,80 kr
Sjuklön (40 timmar): +6 461,44 kr
Karensavdrag: -1 292,29 kr
Totalt att betala ut före skatt: 32 092,35 kr

Beskrivning	Timmar	Belopp (kr)
Månadslön	167	35 000,00
Sjukavdrag	-40	-8 076,80
Sjuklön	40	6 461,44
Karensavdrag	-	-1 292,29
Bruttolön		32 092,35

Detta exempel visar den lagstadgade beräkningen. Om företaget har kollektivavtal kan beräkningsformlerna se annorlunda ut, vilket vi går igenom i nästa avsnitt.

Sjuklön och kollektivavtal

Sjuklönelagen är tvingande till arbetstagarens förmån, vilket innebär att ett anställningsavtal eller kollektivavtal inte kan innehålla regler som ger den anställde sämre villkor än vad lagen föreskriver. Däremot är det mycket vanligt att kollektivavtal innehåller regler som är mer förmånliga för den anställde, eller som specificerar exakt hur beräkningen av sjukavdrag och sjuklön ska göras för att förenkla administrationen.

Som arbetsgivare bunden av ett kollektivavtal är det absolut nödvändigt att följa de regler som anges i avtalet. Kollektivavtalen innehåller ofta färdiga formler för hur sjukavdrag per timme eller dag ska beräknas, vilket minskar risken för felaktiga beräkningar. Dessutom reglerar kollektivavtal ofta vad som händer efter sjuklöneperiodens slut (dag 15 och framåt), till exempel genom att arbetsgivaren ska betala en sjuklöneutfyllnad (ofta kallad sjukpenningtillägg) som kompletterar den sjukpenning som Försäkringskassan betalar ut.

Skillnader mellan lag och avtal

En av de vanligaste skillnaderna mellan sjuklönelagen och kollektivavtal är beräkningsmetoden för sjukavdrag. Lagen anger att sjuklönen ska vara 80 procent av den förlorade inkomsten, men specificerar inte exakt vilken matematisk formel som ska användas för att räkna fram timlönen för en månadslönad. Kollektivavtalen har däremot fasta formler, till exempel (Månadslön / 167) för timavdrag eller (Månadslön x 12 / 365) för kalenderdagsavdrag.

En annan viktig skillnad är hanteringen av lönedelar över Försäkringskassans inkomsttak. Försäkringskassan betalar endast ut sjukpenning för inkomster upp till ett visst tak (baserat på prisbasbeloppet). För anställda med högre löner innebär detta ett inkomstbortfall. Många kollektivavtal ålägger därför arbetsgivaren att betala en extra sjuklön (utfyllnad) för den del av lönen som överstiger taket, ofta med 80 procent av den överskjutande delen, även efter dag 14.

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Att betala sjuklön kan innebära en betydande ekonomisk belastning för arbetsgivare, särskilt för små företag eller företag som drabbas av mycket sjukfrånvaro under ett år. För att mildra denna kostnad finns ett statligt skyddssystem som kallas "ersättning för höga sjuklönekostnader". Detta system innebär att arbetsgivare kan få ersättning för den del av sjuklönekostnaderna som överstiger en viss procent av företagets totala lönekostnader.

Syftet med ersättningen är att skydda arbetsgivare mot oförutsedda och orimligt höga kostnader för sjuklön, och därmed också minska risken för att arbetsgivare drar sig för att anställa personer som de befarar kan ha en högre sjukfrånvaro. Ersättningen administreras av Försäkringskassan, men utbetalningen sker via Skatteverket genom kreditering på företagets skattekonto.

Hur fungerar ersättningen?

Ersättningen för höga sjuklönekostnader beräknas årsvis och baseras på arbetsgivarens totala lönekostnader och totala sjuklönekostnader under kalenderåret. Arbetsgivaren delas in i olika ersättningsnivåer beroende på den totala lönesummans storlek. Ju lägre total lönesumma företaget har, desto större andel av sjuklönekostnaderna kan ersättas.

För att beräkna ersättningen jämförs företagets redovisade sjuklönekostnader med en fastställd andel av de totala lönekostnaderna. Om sjuklönekostnaderna överstiger denna andel, betalas mellanskillnaden ut som ersättning. Det är viktigt att notera att det finns ett tak för hur mycket ersättning en arbetsgivare kan få per år. Systemet är utformat för att ge störst stöd till de minsta företagen, där en enskild långtidssjukskrivning kan få stora konsekvenser för likviditeten.

Ansökan och utbetalning via Skatteverket

En stor fördel med systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader är att arbetsgivaren inte behöver göra någon separat ansökan till Försäkringskassan. Processen är i stort sett automatiserad och bygger på de uppgifter som arbetsgivaren lämnar i arbetsgivardeklarationen (AGI) till Skatteverket varje månad.

I arbetsgivardeklarationen ska arbetsgivaren redovisa den utbetalda sjuklönen. Försäkringskassan hämtar sedan dessa uppgifter från Skatteverket och beräknar automatiskt om arbetsgivaren har rätt till ersättning. Om företaget är berättigat till ersättning, beslutar Försäkringskassan om beloppet och meddelar Skatteverket. Skatteverket sätter därefter in pengarna på företagets skattekonto. Utbetalningen sker normalt under våren året efter det inkomstår som ersättningen avser. Det är därför av yttersta vikt att sjuklönen redovisas korrekt i AGI varje månad.

Särskilda situationer vid sjuklön

Hanteringen av sjuklön är oftast okomplicerad vid kortare, sammanhängande sjukdomsfall. Det finns dock flera särskilda situationer som kräver extra uppmärksamhet och kunskap från löneadministratörens sida för att säkerställa att lagar och avtal följs korrekt.

Dessa situationer kan handla om hur sjuklön ska hanteras när den sammanfaller med annan frånvaro, hur man hanterar upprepade korta sjukdomsfall, eller vad som gäller när en anställd har en dokumenterad sjukdom som medför hög risk för frånvaro. Att hantera dessa undantag korrekt är viktigt både för att den anställde ska få rätt ersättning och för att arbetsgivaren inte ska betala ut mer än vad som krävs.

Sjuk under semestern

Om en anställd blir sjuk under sin beviljade semester har hen rätt att avbryta semestern och istället vara sjukskriven. För att detta ska gälla måste den anställde sjukanmäla sig till arbetsgivaren omedelbart, precis som vid vanligt arbete. Arbetsgivaren kan inte kräva att den anställde ska vara sjuk under sina semesterdagar.

När den anställde sjukanmäler sig under semestern omvandlas semesterdagarna till sjukdagar. Arbetsgivaren ska då betala sjuklön (med karensavdrag) för dessa dagar istället för semesterlön. De sparade semesterdagarna kan den anställde ta ut vid ett senare tillfälle. Det är viktigt att arbetsgivaren har tydliga rutiner för hur sjukanmälan under semester ska gå till, så att det inte uppstår oklarheter i efterhand.

Sjuklön vid deltidssjukskrivning

När en anställd är deltidssjukskriven, till exempel på 50 procent, ska sjuklön betalas för den del av arbetstiden som den anställde är frånvarande på grund av sjukdom. Om den anställde normalt arbetar 8 timmar per dag och är sjukskriven på 50 procent, ska hen arbeta 4 timmar och få sjuklön för 4 timmar.

Karensavdraget vid deltidssjukskrivning beräknas på samma sätt som vid heltidssjukskrivning, det vill säga 20 procent av den genomsnittliga veckosjuklönen. Eftersom den anställde endast är sjukskriven på deltid, blir den genomsnittliga veckosjuklönen lägre, och därmed blir också karensavdraget i kronor lägre. Det är viktigt att lönesystemet är korrekt inställt för att hantera deltidssjukskrivningar så att både lön för arbetad tid och sjuklön för frånvarotiden beräknas rätt.

Återinsjuknande inom fem dagar

Om en anställd blir sjuk, friskskriver sig och återgår i arbete, men sedan blir sjuk igen inom fem kalenderdagar, räknas detta som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Detta kallas för återinsjuknanderegeln.

När återinsjuknanderegeln tillämpas ska inget nytt karensavdrag göras, förutsatt att ett fullt karensavdrag redan har gjorts under den första sjukperioden. Om det första karensavdraget inte blev fullt (till exempel om den anställde gick hem mitt på dagen), ska resterande del av karensavdraget dras vid återinsjuknandet. Dessutom läggs dagarna i den nya sjukperioden ihop med dagarna i den tidigare perioden för att beräkna när sjuklöneperioden på 14 dagar är slut. Om den första perioden var 10 dagar, betalar arbetsgivaren endast sjuklön i 4 dagar vid återinsjuknandet, därefter tar Försäkringskassan över.

Särskilt högriskskydd

För anställda som har en medicinskt dokumenterad sjukdom eller funktionsnedsättning som medför att de troligen kommer att ha mycket hög sjukfrånvaro, finns möjligheten att ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan.

Om Försäkringskassan beviljar särskilt högriskskydd innebär det två stora fördelar. För det första slipper den anställde karensavdraget helt och hållet; sjuklön betalas ut från första frånvarotimmen. För det andra kan arbetsgivaren få ersättning från Försäkringskassan för hela sjuklönekostnaden (inklusive arbetsgivaravgifter) för denna anställde under sjuklöneperioden. Arbetsgivaren betalar ut sjuklönen som vanligt, men ansöker sedan om ersättning från Försäkringskassan. Detta skydd är viktigt för att underlätta för personer med kroniska sjukdomar att behålla sin anställning.

Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering

Arbetsgivarens ansvar vid sjukdom sträcker sig längre än att bara betala ut sjuklön. Enligt arbetsmiljölagen och socialförsäkringsbalken har arbetsgivaren ett långtgående ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Syftet är att hjälpa den sjukskrivna anställde att komma tillbaka i arbete så snabbt och säkert som möjligt.

Rehabiliteringsansvaret innebär att arbetsgivaren måste hålla kontakt med den sjukskrivna, utreda orsakerna till sjukfrånvaron (särskilt om den är arbetsrelaterad) och undersöka vilka anpassningar som kan göras på arbetsplatsen. Det kan handla om anpassade arbetsuppgifter, ändrade arbetstider, tekniska hjälpmedel eller arbetsträning. Arbetsgivaren förväntas samarbeta med den anställde, företagshälsovården och Försäkringskassan i denna process.

Plan för återgång i arbete

Om det kan antas att den anställdes sjukfrånvaro kommer att pågå i minst 60 dagar, är arbetsgivaren skyldig att upprätta en plan för återgång i arbete. Denna plan ska upprättas senast dag 30 i sjukperioden. Planen är ett viktigt verktyg för att strukturera rehabiliteringsarbetet och ska innehålla konkreta åtgärder för hur och när den anställde förväntas kunna återgå i arbete, helt eller delvis.

Planen ska tas fram i samråd med den anställde. Även om det är arbetsgivarens ansvar att dokumentet upprättas, är det avgörande att den anställde är delaktig. Planen behöver inte skickas in till Försäkringskassan per automatik, men Försäkringskassan kan begära att få in den som ett underlag i sin bedömning av rätten till sjukpenning. Om det är uppenbart att den anställde inte kommer att kunna återgå i arbete, till exempel vid mycket allvarlig sjukdom, behöver ingen plan upprättas.

Vanliga misstag vid hantering av sjuklön

Att hantera sjuklön är en administrativ utmaning och det är lätt att göra fel. Ett av de vanligaste misstagen är att missa återinsjuknanderegeln. Om en anställd är sjuk, arbetar i två dagar och sedan blir sjuk igen, drar många arbetsgivare felaktigt ett nytt karensavdrag och startar en ny 14-dagars sjuklöneperiod. Detta leder till att den anställde får för lite betalt och att arbetsgivaren betalar sjuklön under fler dagar än nödvändigt.

Ett annat vanligt fel är felaktig beräkning av karensavdraget för deltidsanställda eller timanställda med oregelbundna arbetstider. Det är viktigt att karensavdraget baseras på en genomsnittlig veckoarbetstid och inte bara på de timmar den anställde råkade vara inbokad på den specifika dagen hen blev sjuk. Vidare glömmer många arbetsgivare att redovisa sjuklönen korrekt i arbetsgivardeklarationen (AGI), vilket innebär att de går miste om den statliga ersättningen för höga sjuklönekostnader. Slutligen är det ett vanligt misstag att inte begära in läkarintyg från och med dag 8, vilket är ett krav för att arbetsgivaren ska vara skyldig att fortsätta betala sjuklön.

Vanliga frågor och svar (FAQ)

När måste den anställde lämna ett läkarintyg? Enligt lag måste den anställde lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren från och med den åttonde kalenderdagen i sjukperioden för att ha fortsatt rätt till sjuklön. Arbetsgivaren kan dock, om det finns särskilda skäl, begära förstadagsintyg, vilket innebär att läkarintyg krävs från första sjukdagen.

Vad händer om den anställde blir sjuk under uppsägningstiden? En anställd som blir sjuk under sin uppsägningstid har rätt till sjuklön precis som vanligt, förutsatt att hen skulle ha arbetat. Sjuklönen betalas ut under sjuklöneperioden (dag 1-14) eller fram till dess att anställningen upphör, beroende på vilket som inträffar först.

Ska arbetsgivaravgift betalas på sjuklön? Ja, sjuklön är en skattepliktig inkomst för den anställde och arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter på beloppet. Den generella arbetsgivaravgiften för 2026 är 31,42 %, med undantag för specifika åldersgrupper där nedsättningar kan gälla.

Kan jag som arbetsgivare neka att betala sjuklön? Arbetsgivaren kan neka sjuklön om den anställde inte sjukanmäler sig, inte lämnar in läkarintyg från dag 8, eller om det finns uppenbara skäl att misstänka att den anställde inte är sjuk (till exempel om hen arbetar någon annanstans under sjukskrivningen). Om den anställde har lämnat oriktiga uppgifter kan rätten till sjuklön dras in.

Hur påverkar sjuklön semestergrundande frånvaro? Sjukfrånvaro är semestergrundande i upp till 180 dagar per intjänandeår. Det innebär att den anställde fortsätter att tjäna in betalda semesterdagar under denna tid, trots att hen inte arbetar.

Vad gäller för sjuklön till provanställda? Provanställda har rätt till sjuklön på samma villkor som tillsvidareanställda, förutsatt att de uppfyller kvalifikationstiden (anställd i minst en månad eller arbetat sammanhängande i 14 dagar).

Sammanfattning och nästa steg

Att hantera sjuklön korrekt är ett lagkrav som kräver god kännedom om både sjuklönelagen och eventuella kollektivavtal. Som arbetsgivare ansvarar du för att betala 80 procent av lönen under de första 14 dagarna, göra ett korrekt karensavdrag och säkerställa att läkarintyg samlas in i tid. Dessutom har du ett viktigt rehabiliteringsansvar för att hjälpa dina anställda tillbaka i arbete. Genom att ha tydliga rutiner för sjukanmälan, använda ett modernt lönesystem som hanterar beräkningarna automatiskt, och noggrant redovisa sjuklönen i arbetsgivardeklarationen, minimerar du risken för fel och säkerställer att du får den statliga ersättning du har rätt till.

Om du känner att hanteringen av sjuklön, karensavdrag och rehabilitering tar för mycket tid från din kärnverksamhet, eller om du vill vara helt säker på att allt blir rätt enligt de senaste lagarna och avtalen, kan det vara en god idé att ta hjälp av experter.

Behöver du hjälp med att säkerställa att sjuklön och andra lönerelaterade uppgifter hanteras korrekt och effektivt? Läs mer om hur vi kan hjälpa dig med din Löneadministration.

Källförteckning

Sjuklönelagen (1991:1047)
Försäkringskassan: Information för arbetsgivare om sjuklön och ersättning för höga sjuklönekostnader
Skatteverket: Regler för arbetsgivardeklaration på individnivå (AGI) och arbetsgivaravgifter (31,42 % för 2026)
Arbetsmiljöverket: Föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering
Regeringskansliet: Fastställda prisbasbelopp och skiktgränser för 2026 (Prisbasbelopp 2026: 59 200 kr)